Felaktig psykologi:
Jag -"Olivia, klipp med saxen försiktigt nu så att du inte klipper dig i fingrarna". Olivia klipper...
Olivia -"Jaa jag gjorde det inte!!"

Teos självkänsla?:

Jag "Du vet att det bara är snälla barn som får julklappar"

Teo "Va?, får bara Vincent julklappar?"

Hua : (

Teo är jätte intresserad av kroppens anatomi så vi har precis gått igenom blodets kretslopp, visat vad som är muskler, senor och ligament i kroppen och namngivit de flesta av kroppens organ. När han började fråga om spott och snor fick jag göra mitt bästa för att förklara, jag är ingen expert direkt, får uppdatera mina kunskaper om körtlar tror jag. Han ville aldrig sluta, ville veta mer och se mer bilder. Tre organ riktade jag in mig på som jag ska se om han kan lära sig..hjärtat, lungorna och levern. Vart är dom och vad gör dom? : ) Dags att införskaffa en anatomibok till honom tror jag. Det är så härligt att han tycker det är roligt!

Vilken morgon. Hittar inte mobilen, kutar till bussen och möter upp den precis. Kommer till Sundsvall, hoppar in i pappas bil med barnen. Teo har ont i halsen och magen. Det är -17grader i navet, -21 i Bergsåker. På med tomte- och pepparkakskläder ovanpå overallen. Barnen står som stoppade korvar och halvsover ståendes. Jag går ut i kylan och väntar på luciatåget. Ut kommer Teo som inte vill vara med, har för ont i magen. Försöker knäppa kort på barnen men kameran fryser. Tomtar trillar, barn gråter och det är kaaallt! Som sagt, vilken morgon. Men söta var de och det satt bra med varm oboy och pepparkakor efteråt. : ) Saknar redan barnen...vad ska jag göra nu då hela veckan?

Glad Lucia på er!

När livet är tufft så underlättar det att umgås med barnen, riktigt ge dem tid och inte tänka på något annat. Ibland räcker det med att bara lyssna på dem när de pratar med varandra.

Olivia och Teos konversation:
Olivia -Teo, vem fyller år idag?

Teo -Ingen

Olivia -Jo, vi har ju en julgran, ser du! Mnån fyller år!

Teo -Måns?

Olivia -Nää han har redan fyllt år! Han har haft kalas redan.

Teo -Ja Måns är det inte.

Jag tror jag måste förklara det där med julen närmre. För snart är det ju faktiskt jul.

När barn låter som vuxna:

Teo: -pappa har en kompis som heter Mange och han är vuxen.

Vincent: -Hmm det där namnet känner jag igen, det låter bekant...

Vincent: Ska vi leka med bladebladen?

Teo: Hmm låt mig tänka, jag vet inte om jag har tid just nu. Får jag fundera en stund?

Vincent: Va? Du har ju en massa tid? Ser du? Tror du att du jobbar va? Tror du att du är 44år eller?

Jag vaknade trött. Jag somnade till slut, jag undrar när.

Det är oro i kroppen. Ska till arbetsförmedlingen, hoppas på att bli stärkt. Ikväll ska jag jobba. Förra veckan jobbade jag ingenting. Känner mig obehövd och har ingen energi. Varför ska man kliva upp på morgonen? Medan andra bävar för arbetsveckan efter en helg så bävar jag för att sitta hemma och tappa självkänslan. Det är ingen skön känsla att känna den sakta glida ifrån en, det är som om man blir helt tom. Det är tur att jag har min kära som hjälpt mig med en plan inför veckan där jag vet vad jag ska göra, jobb jag ska söka etc. Det känns bra men motigt. Jag älskar honom så mycket. Jag önskar honom så mycket. Jag önskar oss så mycket.

Man får trycka undan vissa känslor som plågar.

Det är bara att ta emot och svälja ibland.

Om det värker så låt det värka.

För det går över, jag vet att det går över även om jag inte ser det för stunden.

Ta över tankarna, fokusera på något annat.

Ge känslan så lite utrymme som möjligt.

Det blir lättare, ja jag vet att det blir lättare.

Jag har vinkat min livskamrat hejdå för helgen och sitter ensam och försöker finna kraft till att börja mitt styrkepass jag bestämt mig för att utföra. Till sommaren ska jag vara fast och smärt! Thats that. Har inte ätit godis på fler dagar heller, det är duktigt för att vara jag.   
Nu ska det bli fart, ska plocka fram all kraft jag har i mig och genomföra allt jag tänkt mig. I lagom takt så att energin inte flyger i väg.

Snart är det jul, jag känner det i luften och jag längtar efter doftljusen, rött, silver och glitter. Lukten av skumtomtar, choklad och clementiner. Barnens lugn i det upplysta mörkret av ljusen. Längtar efter pepparkak- och lussebullsbak. Pyssel med barnen. Vi ska göra egna saker som vi kan hänga i granen. Mysigt! Längtar efter lukten av herrarnas parfym och damernas nytvättade hår på julafton. Lugnet efter stormen, fina paket och granar som står på sne.

Jag är så lycklig lottad. Jag är frisk och jag har mitt förstånd. Jag missbrukar inget och jag kan med min kraft skaka fram både det ena och det andra. Jag har så många möjligheter. Jag kan jobba, jag kan gå, jag kan prata och jag kan se, höra, smaka och känna. Jag kan röra mig fritt och jag kan äta mig mätt. Jag kan förstå och känna för människor. Jag kan skratta och älska. Jag är så lyckligt lottad.